Vad är en blockkedja och hur fungerar den?

En blockkedja är en databas som lagras, och hanteras, av ett stort antal datorer i ett öppet nätverk. Alla datorer har exakt samma kopia på databasen, vilken uppdateras samtidigt hos dessa.

Att flera tusen datorer, över hela världen, har samma information, samt att uppdateringar bara kan ske om de är överens, gör att databasen är extremt svår att ändra på i efterhand. En blockkedja är därmed en mycket säker databas med tusentals uppdaterade kopior.

Nedan beskrivs de egenskaper som kännetecknar en blockkedja och därmed vilka funktioner som gör denna teknik så unik.

I denna artikel förklaras vad en blockkedja är, utifrån dess tekniska egenskaper, hur den fungerar, skillnaden mot en traditionell databas och vilka olika användningsområden som finns.

Har en blockkedja en central dator?

Nej. En blockkedja har ingen central dator. De har istället datorer som sparar och uppdaterar blockkedjan. Dessa datorer brukar kallas för noder. För att en uppdatering ska kunna ske krävs i regel att minst 50% av noderna godkänner ändringen. På detta sätt kan inte en enskild nod göra ändringar själv. Noderna kan även vara anonyma vilket gör att de inte kan påverka varandra att agera på ett specifikt sätt.

I slutet av 2025 hade blockkedjan Bitcoin över 25 000 noder. Dessa fanns över hela världen och kommunicerar via en specifik mjukvara.

Traditionell databas – En administratör (exempelvis en bank eller myndighet) kan ändra på konton och information.

Blockkedja – Det finns ingen central part och istället används Distributed Ledger Technology.  Det krävs att minst hälften är överens för att ändringar ska kunna ske.

Ändring av information i en blockkedja

Det går enbart att tillföra ny information till en blockkedja och därmed inte ändra tidigare registrerad information. Det är en, av flera, funktioner som gör blockkedjan transparent och säker. Detta utifrån att det alltid går att se tillbaka på tidigare ändringar och hur dessa leder fram till dagens information. Det går delvis att jämföra med ett Excelark där det vid varje ändring tillförs en ny rad med information.

Traditionell databas – Ändringar kan göras i befintlig information av de som är administratörer.

Blockkedja – Ändringar kan enbart ske genom tillägg av ny information. Det sker av noder som måste vara överens.

Information låses i block

Vid uppdatering av en blockkedja sparas den nya informationen i ett ”block”. Ett block kan jämföras med en komprimerad fil (exempelvis ZIP-fil). Den är sin tur sammankopplad med tidigare block genom att en mindre del information från det tidigare blocket används i det nya. Det är information som är uträknad beroende på innehållet i blocket. På detta sätt låses de mot varandra och gör att informationen inte kan ändras bakåt i tiden.

Hur ofta ett nytt block skapas på blockkedjan varierar mellan olika kedjor. På Bitcoin sker det med ett ungefärligt intervall på 10 minuter medan det på Solanas blockkedja sker med intervall på 0,4 sekunder.

Traditionell databas – Information kan ändras i efterhand, vilket kan påverka framtida information.

Blockkedja – Blocken kan inte ändras utifrån att de är ”låsta” i varandra.

Privat eller publik blockkedja

En privat blockkedja är enbart tillgänglig för vissa personer och används exempelvis av företag. Är blockkkedjan publik är den däremot öppen för alla. Vem som helst kan därmed ansluta sig som nod eller använda kedjans olika funktioner. Bitcoin, Ethereum, Solana och Cardano är exempel på publika kedjor. I de flesta fall syftar även ordet ”blockkedjor” på de publika.

Så här fungerar en blockkedja

Nedan beskrivs hur en blockkedja fungerar utifrån en enkel transaktion av 0,1 bitcoin från en blockkedjeadress till en annan blockkedjeadress.

Transaktion = En ändring på blockkedjan genom att ny information tillförs.

Vilka användningsområden finns det för blockkedjeteknik?

Det finns ett flertal användningsområden för blockkedjor och den teknik som dessa är uppbyggda av. Framförallt handlar det om tillfällen då flera parter vill kunna överföra värde mellan varandra utan att behöva lita på motparten. 

Kryptovalutor

Idag förknippas blockkedjor främst med hantering och överföring av kryptovalutor. Digitala betalningsmedel som kan vara tekniskt utformade för att användas till ett specifikt syfte eller som allmänt betalningsmedel. 

Med kryptovalutor kan exempelvis 1,4 miljarder personer som idag inte har tillgång till banksystem både genomföra betalningar, överföringar och spara värde.

Digitala värden

Utöver ”pengar”, i form av kryptovalutor, finns en mängd digitala produkter i samhället som på ett enkelt och säkert sätt kan hanteras på en blockkedja. Samlingsnamnet för dessa är NFT (Non-Fungible Token). Det är en digital sak vars äkthet bevisas på blockkedjan. Det finns redan företag som exempelvis säljer biljetter, saker i datorspel samt konst i form av NFT:er.

Om dessa digitala produkter exempelvis hanteras på Ethereums kedja kan de köpas, säljas, överföras och till och med belånas utan att det krävs någon mellanhand. Det innebär alltså att blockkedjor gör att ”digitala tillgångar kan hanteras på samma sätt som fysiska tillgångar”.

Decentraliserad finans

En av de största funktionerna för blockkedjor idag är decentraliserad finans (DeFi). Det är till stor del traditionella banktjänster som betalningar, överföringar, sparande och lån som kan ske utan behov av en bank.

I slutet av 2025 var DeFi främst etablerat i asiatiska länder som exempelvis Indien, Pakistan, Vietnam och Filipinerna. I totalt värde av alla transaktioner var även Nordamerika stor. Användningsområdet kan däremot variera mellan olika länder beroende på egen finansiell infrastruktur.

Hur kommer blockkedjor att användas i framtiden?

Blockkedjor kommer i framtiden att användas för säker överföring av digitala värden – utan behov av säkerhet av en mellanhand. Det beror på att kedjornas tekniska uppbyggnad ger just denna funktion. Det som blockkedjor bland annat förväntas användas till är:

• Finansiella tjänster DeFi – Via DeFi får människor över hela världen tillgång till finansiella tjänster som banker i stort sett haft monopol på.
• Finansiella tjänster TradFi – Även inom traditionell finans (TradFi) används tekniken. Bland använder Mastercard blockkedjor för betalningar som sker med stablecoins.
• Digitala identiteter – Säker verifiering av personers identitet online. Det kan liknas med att använda BankID i Sverige men att det sker internationellt.
• Digitalt ägande –NFT:er, kryptovalutor och andra digitala tillgångar kan hanteras på ett lika självklart sätt som fysiska tillgångar hanteras idag.
• Värdepapper – Redan 2015 lanserade NASDAQ ett ”blockchain technology initiative”. Sedan dess har tekniken utvecklats och används för registrering av värdepapper.
• Röstning – Säkra röstningssystem med transparens kring antal röster osv.
• Logistik – Spårning av varor under en längre logistikkedja.
• Validering – Svenska företaget TRUE använder redan Ethereum för att validera och verifiera utbildningar och certifieringar.

Vilka är de vanligaste blockkedjorna?

De tre vanligaste blockkedjorna är Bitcoin, Ehtereum och Solana. Vilken som är störst, eller vanligast, beror däremot på vad som mäts och jämförs.

Bitcoin

Blockkedjan Bitcoins första block publicerades 3 januari 2009. Det var världens första blockkedja och sedan dess har det varit den största utifrån totalt värde av de bitcoin som hanteras på kedjan. Kedjans största styrka är dess säkerhet.

Ethereum

Ethereum lanserades i juli 2015. Den utvecklades för att ge användarna mer valfrihet än med Bitcoin. Detta tack vare att så kallade ”smarta kontrakt” kan publiceras på kedjan. Det kan liknas med programvara som erbjuder olika funktioner. Kedjans största styrka är dess storlek, säkerhet och att smarta kontrakt kan hanteras.

Solana

Solana lanserades i mars 2020. Den utvecklades för att möta de problem som Ethereum ansågs ha. Solana Blockchain har snabbare och billigare transaktioner än Ethereum. Funktionerna med smarta kontrakt är ungefär lika.

Fördelar och nackdelar med blockkedjeteknik

Likt alla tekniska lösningar finns det både fördelar och nackdelar med blockkedjetekniken.