Kryptolån – Så belånar du kryptovaluta

Kryptolån är lån där kryptovaluta antingen används som säkerhet för att låna annan valuta, eller där hela lånet utbetalas och återbetalas inom samma blockkedjetransaktion. Den första varianten erbjuds av kryptobörser som Binance och DeFi-protokoll som Aave och Compound. Den andra varianten kallas flashloan och kräver ingen säkerhet.

I denna guide förklarar vi hur kryptolån fungerar, fördelar och risker samt vid vilka tillfällen som de vanligtvis används.

Hur fungerar kryptolån?

Kryptolån med kryptovaluta som säkerhet kan både tas på kryptobörser, som exempelvis Binance, och via DeFi-protokoll som exempelvis Aave och Compound.

I grunden fungerar de på samma sätt även om användarvänligheten skiljer sig åt mellan alternativen. Generellt är det lättare att förstå via kryptobörser.

Nedan förklaras hur kryptolån fungerar steg-för-steg.

1. Välja säkerhet

Första steget är att välja vilken kryptovaluta som ska användas som säkerhet och överföra dessa till plattformen. Beroende på vilken kryptovaluta som används tillåter plattformen olika hög belåningsgrad, det vill säga lånesumma i förhållande till värdet på säkerheten.

2. Flexibla uttag

Andra steget är att välja vilken kryptovaluta som ska lånas, exempelvis USDC eller Bitcoin. Låntagaren kan ta ut hela lånet på en gång eller i flera delar. Ytterligare uttag kan ske så länge belåningsgraden inte överskrider det maximala taket.

3. Ränta ökar skulden

Vanligtvis har kryptolån ränta. Däremot betalas varken ränta eller amortering löpande i motsats mot traditionella fiatlån. Räntan tillförs istället vid varje nytt block på blockkedjan.

Skulden ökar därmed sakta, vilket i praktiken även gör att belåningsgraden ökar något varje dag.

4. Margin call

När belåningsgraden närmar sig likvidationsnivån skickar plattformen en margin call som varning till låntagaren. Låntagaren kan då agera för att undvika att säkerheten likvideras.

5. Återbetalning eller likvidering

Ett kryptolån kan helt, eller delvis, återbetalas när som helst. Det finns alltså inte någon fast återbetalningsplan. Utöver att återbetala för att bli av med skulden kan återbetalning även ske för att påverka belåningsgraden positivt och undvika risk för likvidation.

Skulle däremot belåningsgraden gå upp till likvideringsnivån kommer säkerheten att automatiskt säljas och lånet på detta sätt återbetalas. Det kan ske med hela säkerheten på en gång eller partiellt. Det innebär däremot även att en viss kostnad, liquidation penalty, uppstår.

Begrepp inom säkerställda kryptolån

Nedan förklaras utförligt de begrepp som nämns i guiden ovan.

Vad är belåningsgrad (LTV)?

Belåningsgrad brukar på engelska förkortas LTV (Loan To Value). Det räknas ut genom att lånebeloppet divideras med säkerhetens värde. Är kravet på max 80 procent belåningsgrad kan alltså lånesumman initialt maximalt vara 80 procent av värdet på säkerheten.

Används säkerhet där värdet kan ändras kraftigt upp och ned, som i fallet med Bitcoin, påverkar värdeförändringen lånevillkoren på följande sätt:

• Säkerheten ökar i värde: Värdet på säkerheten ökar vilket gör att belåningsgraden minskar. Därmed finns möjlighet att låna ytterligare belopp på samma säkerhet.
• Säkerheten minskar i värde: Värdet på säkerheten minskar vilket gör att belåningsgraden ökar. Möjlighet att låna ytterligare belopp minskar, och när belåningsgraden når likvidationsnivån kommer säkerheten att automatiskt säljas.

Exempel: Ett lån tas med Bitcoin, till ett värde av 10 000 USD, som säkerhet på låneplattformen Aave. Eftersom max LTV är 73 procent kan exempelvis 7 300 USDC lånas. Redan vid 78 procents belåningsgrad kommer likvidering att ske.

Vad är likvidationsnivå?

Likvidationsnivå är den belåningsgrad vid vilken säkerheten automatiskt likvideras. Det innebär i korthet att säkerheten säljs och att lånet återbetalas. Skulle försäljningen resultera i ett större värde än lånebelopp och eventuella avgifter, återbetalas resterande till låntagaren.

Exempel: Lånet ovan har en likvidationsnivå på 78 procent. Eftersom maximal belåningsgrad, när lånet genomförs, är på 73 procent krävs det enbart en värdeminskning på några procent för att belåningsgraden ska nå likvideringsnivån. Det är därmed bättre att låna med betydligt lägre belåningsgrad.

Vad är en margin call?

Margin call är en varning som skickas till låntagaren. Varningen anger att lånet närmar sig likvidationsnivån och att låntagaren bör agera för att inte likvidering ska ske. För att minska belåningsgraden kan låntagaren:

• Öka säkerheten – Överföra mer kryptovaluta som belånas.
• Minska lånebeloppet – Delvis återbetala lånet.

Vad är liquidation penalty?

När en säkerhet likvideras kan det förekomma en avgift – liquidation penalty. Det innebär att säkerheten säljs på en specifik marknad med en viss procentuell rabatt. Rabatten gör det extra förmånligt för köparna att köpa säkerheten, vilket resulterar i att den snabbt blir såld och lånet därmed kan återbetalas.

Det innebär därmed även att den som tagit lånet förlorar en del av värdet av säkerheten när den likvideras.

Vad är flashloan (kryptolån utan säkerhet)?

Flashloan är kryptolån utan säkerhet. Istället utbetalas och återbetalas lånet inom samma transaktion på blockkedjan. Det är ett betydligt mer komplicerat lånealternativ och passar främst vid avancerad trading.

Ingen säkerhet krävs

Orsaken till att någon säkerhet inte krävs är att lånet använder så kallade atomiska transaktioner. Det innebär att flera olika sekvenser behandlas som en enda transaktion med “allt eller inget”-principen. Går samtliga delar i transaktionen igenom kan ett flashloan genomföras. Men det räcker med att en del av transaktionen fallerar för att det inte ska fungera.

Låna – Köp – Sälj – Återbetala

Ett flashloan kan exempelvis användas om priset på Ether skiljer sig åt hos SushiSwap och UniSwap (decentraliserade börser). Transaktionskedjan inom detta flashloan skulle i så fall kunna se ut som följande:

Flashloan i USDC tas hos Aave – Ether köps på SushiSwap – Ether säljs på UniSwap med viss vinst – Lånet återbetalas hos Aave.

Skulle ett av dessa steg inte fungera kommer samtliga transaktioner att avbrytas och återställas.

Liknelse – Flytt av lån av fiat

Flashloan kan till viss del liknas med transaktioner som sker vid flytt av ett traditionellt bolån. Hos Bank A finns ett bolån med en bostad som säkerhet. Lånet ska flyttas till Bank B eftersom de erbjuder bättre villkor.

Bank B skapar ett lån – Transaktion sker till Bank A – Bank A bekräftar att hela nuvarande bolån är återbetalt – Bank B tar över säkerheten för lånet.

Skulle ett av dessa steg inte fungera kommer samtliga transaktioner att avbrytas och återställas. Skillnaden är att detta sker under flera minuter, medan flashloan sker på någon sekund, och ibland ännu snabbare.

Fördelar med kryptolån

Det finns flera orsaker till, och fördelar med, att belåna kryptovaluta. Detta istället för att sälja kryptovalutan och på så vis få tillgång till likvida medel.

Investera med hävstångseffekt

Kryptolån kan användas för att skapa hävstångseffekt på en investering. En större exponering mot en specifik tillgång kan uppnås utan att mer kapital krävs.

En person som exempelvis har 10 000 kronor i Ether kan belåna dessa och låna 5 000 kronor i USDC. Dessa används sedan för att köpa ytterligare Ether. På detta sätt har personen exponering med 15 000 kronor mot värdeutvecklingen på Ether trots att personen bara hade 10 000 kronor initialt.

Utnyttja arbitrage

Räntor på decentraliserade in- och utlåningsplattformar styrs helt och hållet av utbud och efterfrågan. Därmed kan det uppstå möjlighet till arbitrage mellan dessa plattformar.

Räntan för att låna USDC, en stablecoin, kan exempelvis vara 4 % på en plattform, medan räntan för att låna ut USDC på en annan plattform är 4,2 %. I detta fall kan det finnas en fördel att belåna sin egen kryptovaluta för att få kapital till att utnyttja arbitraget.

Undvika skatteunderlag

Skatt på kryptovalutor beräknas utifrån transaktioner som klassas som avyttring. Enligt Skatteverket är belåning inte en avyttring. Detta utifrån att “…insättningen kan likställas med en pantsättning och medför inte att det skett en avyttring…”.

Lånad kryptovaluta får istället anskaffningsvärde utifrån marknadsvärdet. När sedan lånet återbetalas klassas det som avyttring.

En person som har stora orealiserade vinster i Bitcoin kan därmed belåna Bitcoin och låna exempelvis Litecoin för att få extra kapital. Därmed blir det bara transaktionerna i Litecoin som beskattas, vilket skapar mindre skatt än om Bitcoin hade sålts.

Risker med att belåna krypto

Som med alla kryptotransaktioner finns risker. Detta oavsett om man tar lånet på en kryptobörs eller inom ett DeFi-protokoll. Utöver exempelvis scam och tekniska problem vid transaktioner är de primära riskerna, gällande lån i kryptovaluta, följande:

Likvidation

Även om lånet har en låg belåningsgrad när man tar det, är risken relativt stor att likvideringsnivån nås och säkerheten säljs. Detta utifrån att kryptovalutor är mycket volatila. Denna försäljning skapar onödiga kostnader.

Hävstång även nedåt

Som förklaras under rubriken “Fördelar med kryptolån” kan en positiv hävstångseffekt uppnås med belåning. Men hävstångseffekten gäller även nedåt, vilket gör att förlusterna ökar snabbare än utan belåning.

Kunskap krävs

Oavsett om kryptovaluta belånas på en kryptobörs eller inom ett DeFi-protokoll krävs kunskap om hur det skattemässiga underlaget beräknas. Risken är att felberäkningar sker och att Skatteverket kräver ytterligare skatt i efterhand.

Dessutom krävs det en viss teknisk kunskap vid lån inom ett DeFi-protokoll. Detta för att alla transaktioner ska bli korrekta.

Vanliga frågor om kryptolån