Skatt på krypto – allt du behöver veta om beskattning av kryptovalutor och hur du ska räkna

Du behöver betala skatt på handel med kryptovalutor om du gjort vinst via exempelvis avyttring, utlåning eller om du fått ränta via staking. Detsamma gäller om du har vunnit på ett crypto casino utanför EU eller fått betalning i kryptovaluta vid försäljning av varor eller tjänster.

I denna guide presenteras hur skatten räknas ut, vilka regler som gäller samt olika tjänster som underlättar för kryptodeklaration.

Denna artikel har primärt fokus på hur privatpersoner ska deklarera och räkna ut skatt vid handel med kryptovalutor. Detta främst vid avyttring då det är den överlägset vanligaste orsaken till att deklaration behöver ske. Artikeln tar däremot även upp ränteinkomster samt inkomster via hobbyverksamhet eller näringsverksamhet.

Kapitel 1

Försäljning och annan avyttring

Den vanligaste orsaken till att skatteuträkning behöver ske är att kryptovalutor har avyttrats under det beskattningsbara året. Med avyttring menas att du fått något i utbyte mot dina kryptovalutor. Avyttring är därmed exempelvis:

• Försäljning – Försäljning av kryptovaluta mot fiatvaluta, exempelvis USD, SEK eller EURO. 
• Byte – Växling mellan två olika kryptovalutor (swap). Försäljningssumman är i detta fall marknadsvärdet på de kryptovalutor som du får via bytet. 
• Köp av vara eller tjänst – Betalning för varor eller tjänster. Försäljningssumman är i detta fall marknadsvärdet på varan eller tjänsten. 
• Utlåning – Utlåning av kryptovaluta. Försäljningssumman är i detta fall marknadsvärdet på den utlånade valutan. Läs mer vid rubriken ”Utlåning” i kapitel 4. 
• Spel – Insatser inom gambling. Försäljningssumman är i detta fall marknadsvärdet på den kryptovalutan som används som insats. 
• Likviditetspool – Tillförsel av kryptovalutor till likviditetspool. Försäljningssumman är i detta fall marknadsvärdet på den kryptovalutan som tillförs. Läs mer vid rubriken ”Tillförsel till likviditetspool” i kapitel 4. 

Om du avyttrat kryptovalutor ett år ska detta lyftas upp i kommande års inkomstdeklaration. Sker handel under 2024 ska detta alltså deklareras i den inkomstdeklaration som skickas ut under våren 2025.

Kapitel 2

Beräkna vinst eller förlust

Det grundläggande är att räkna ut eventuell vinst eller förlust som uppstått under beskattningsåret. Har inköp bara skett vid ett enda tillfälle är det mycket enkelt att beräkna.

Vinst eller förlust = Försäljningspris – Inköpskostnad inklusive eventuella avgifter

OBS – Har inköp skett vid flera olika tillfällen används genomsnittligt omkostnadsbelopp. Hur detta beräknas förklaras i kapitel 3.

Varje kryptovaluta beräknas för sig

Vid uträkningar ska även varje kryptovaluta hanteras separat. En förlust efter handel i Bitcoin får exempelvis inte kvittas mot en vinst i Ether, eller vice versa.

Det innebär att alla handelstillfällena behöver sorteras först utifrån kryptovaluta och sedan utifrån vinst eller förlust. Därefter kan alla vinsttransaktioner och förlusttransaktioner summeras för varje valuta och detta anges på deklarationen.

Kapitel 3

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp används om en kryptovaluta har köpts vid flera tillfällen och kursen varit på olika nivåer vid dessa tillfällen. I korthet innebär det att en uträkning sker som visar till vilken kurs, i genomsnitt, som kryptovalutan har köpts in. Detta används sedan vid uträkning av vinst eller förlust vid avyttring.

Genomsnittligt omkostnadsbelopp beräknas genom att totala kostnaden summeras för samtliga inköp och att detta belopp divideras med totalt antalet coins som köpts. Omkostnadsbelopp anges alltid för en hel coin, även om handel har skett med andelar.

OBS – Det är enbart vid inköp som genomsnittligt omkostnadsbelopp ändras. Vid eventuella försäljningar kvarstår beloppet på samma nivå eftersom någon ny omkostnad inte uppstått.

Beräkna skatt vid avyttring

Vid avyttring beräknas vinst eller förlust med hjälp av genomsnittligt omkostnadsbelopp. Beloppet är den genomsnittliga kostnaden för inköp och dras därmed av från försäljningspriset.

Vinst eller förlust = Försäljningspris – Genomsnittligt omkostnadsbelopp

I detta fall multipliceras det genomsnittliga omkostnadsbeloppet med antalet coins som säljs.

Schablonmetoden kan inte tillämpas

Vid handel med värdepapper kan ofta schablonmetoden användas istället för att beräkna genomsnittligt omkostnadsbelopp. Denna metod får däremot inte användas vid uträkning av vinst/förlust och skatt på kryptohandel.

Kapitel 4

Beräkning av omkostnadsbelopp

Om kryptovaluta har köpts för SEK är det enkelt att beräkna inköpspris och genomsnittligt omkostnadsbelopp. Det finns däremot tillfällen där det inte är lika uppenbart. Några av dessa förklaras nedan.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid försäljning till utländsk valuta

Sker försäljning av kryptovaluta till utländsk valuta, exempelvis EUR, beräknas försäljningspriset till värdet i SEK. Detta utifrån aktuell valutakurs. Om EUR har en kurs på 10 kronor och du får 100 EUR vid försäljning är försäljningspriset alltså 1000 SEK.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid swap

Swap innebär att en kryptovaluta växlas till en annan kryptovaluta. Det kan exempelvis innebära att Ether växlas till Bitcoin. I detta fall uppstår både en säljtransaktion och en köptransaktion.

Detta ska alltså först bokföras som försäljning av Ether. Detta till ett försäljningspris (i SEK) som motsvarar marknadsvärdet av de antalet Bitcoin som fås vid bytet.

Därefter ska en köptransaktion bokföras av Bitcoin. Detta till ett inköpspris som även detta är marknadsvärdet av dessa. Med andra ord blir försäljningspriset på Ether samma som omkostnadsbeloppet för de Bitcoin som personen nu får.

Beräkning av omkostnadsbelopp gällande transaktionsavgifter/gas-fees

Vid transaktioner på en blockkedja betalas nästan alltid en transaktionsavgift (gas-fee). Dessa avgifter klassas som avyttring till aktuellt marknadsvärde.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid utlåning

Vid utlåning av kryptovalutor kommer en annan aktör (privatperson eller företag) att ha tillgång till dessa och använda dem fritt. Eftersom någon annan har tillgång till dem räknas detta som avyttring. I detta fall får den som lånar ut en fordran på den som lånar.

Vid utlåning beräknas försäljningspriset till aktuellt marknadspris på utlånad kryptovaluta. Samma summa blir anskaffningsbeloppet för den fordran som uppstår.

Om lånet återbetalas innebär det att fordran avyttras och eventuell vinst/förlust (i SEK) beräknas på denna transaktion. Den kryptovaluta som betalas tillbaka beräknas få ett anskaffningsvärde som motsvarar marknadsvärdet.

Ränta vid utlåning

Ränta som tjänas via utlåning ska deklareras som ränteintäkt vid punkt 7.2 i inkomstdeklarationen. Detta till aktuellt marknadsvärde i SEK.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid lån med kryptovaluta som säkerhet

Via flera olika decentraliserade in- och utlåningsplattformar (exempelvis Aave och Compound) går det att låsa kryptovaluta som säkerhet och belåna dessa. Det går exempelvis att låsa Ether till ett värde av 1 000 kronor varpå USDC kan lånas till ett värde av 600 kronor.

Dessa Ether används som pant och låses i ett smart kontrakt. Det är därmed ingen annan aktör som har tillgång till dessa under tiden som lånet utnyttjas. Därmed är detta inte avyttring.

Lånad summa får anskaffningsvärde

I exemplet ovan lånas 60 USDC till ett värde av 600 kronor. Dessa får därmed ett anskaffningsvärde på 10 kronor styck. Detta trots att någon betalning inte skett för dem. Om dessa avyttras ska därmed vinst/förlust beräknas utifrån det aktuella anskaffningsvärdet.

När 60 USDC återbetalas till det smarta kontraktet klassas detta som avyttring. Har värdet inte ändrats på USDC under lånetiden kommer därmed anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet vara identiskt.

Ränta

I exemplet ovan lånas 60 USDC till ett värde av 600 kronor. Dessa får därmed ett anskaffningsvärde på 10 kronor styck. Detta trots att någon betalning inte skett för dem. Om dessa avyttras ska därmed vinst/förlust beräknas utifrån det aktuella anskaffningsvärdet. 

När 60 USDC återbetalas till det smarta kontraktet klassas detta som avyttring. Har värdet inte ändrats på USDC under lånetiden kommer därmed anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet vara identiskt. 

Beräkning av omkostnadsbelopp vid tillförsel till likviditetspool

Tillförsel till en likviditetspool klassas som avyttring. Detta utifrån att du inte längre har egen kontroll över dina kryptotillgångar. När detta sker får du istället automatiskt en ”LP-token” som bevisar tillförd likviditet.

Det innebär i praktiken att tillförsel av likviditet till en likviditetspool klassas som avyttring av de tillförda tillgångarna, till marknadsvärde, samt att köp av en LP-token sker till samma pris. När sedan likviditeten dras ur poolen förloras automatiskt denna LP-token. Därmed klassas det som att LP-token säljs till marknadsvärdet av de kryptovalutor som du får från poolen. Dessutom att köp sker av dessa kryptovalutor till samma pris.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid wrap

Att en kryptovaluta är ”wrapped” innebär att den används på en blockkedja som inte är dess ursprungliga kedja. Som ett exempelvis kan Ether användas på Ethereum och som wrapped Ether på blockkedjan Polygon. En växling kan alltså ske mellan ETH och wETH. Hur detta ska klassas är inte 100 % tydligt på Skatteverkets hemsida. Om det sker via en längre transaktionskedja är det däremot inte avyttring.

Om wrappingen sker som ett automatiskt led i en längre transaktionskedja så är Skatteverkets uppfattning att växlingen inte är en avyttring.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid airdrop/fork

En airdrop innebär att personen får kryptovaluta tilldelat till sin blockkedjeadress utan någon kostnad. Det innebär därmed även att dessa får ett omkostnadsbelopp på 0 kronor. Vid försäljning av krypto från airdrop beräknas alltså 30 % som vinst på hela försäljningsbeloppet. Någon deklaration av att du fått airdrop behöver inte ske utan det är enbart vid försäljning som detta lyfts upp på deklarationen. Reglerna kan även tillämpas vid en fork.

Beräkning av omkostnadsbelopp vid försäljning av NFTs

Köp och försäljning av NFT:er deklareras på samma sätt som handel med kryptovalutor. Med andra ord ska 30 % kapitalvinstskatt betalas om en NFT säljs med vinst. 

Om däremot du skapar NFT:er och säljer dessa ska inkomstskatt beräknas. Detta utifrån att det snarare är en utförd tjänst än handel med NFT:er.

Kapitel 5

Skatt på krypto vid ränteinkomster

Ränteinkomster kan uppstå via flera olika kryptotjänster, både centraliserade och decentraliserade. Ränteinkomster ska anges vid punkt 7.2 ”Ränteinkomster, utdelningar m.m.” på inkomstdeklarationen. Två vanliga tillfällen då dessa inkomster kan uppkomma är följande:

Staking

Staking används främst som en del av konsensusmekanismen på blockkedjor med Proof of Stake (PoS). Det förekommer däremot även staking inom spel och inom decentraliserade finansiella tjänster. När detta sker betalas kryptovaluta ut i belöning.

Utlåning

Via exempelvis de decentraliserade plattformarna Aave och Compound Finance kan kryptovalutor lånas ut via smarta kontrakt. Vid utlåning tjänas ränta vilken ska lyftas upp på deklaration när räntan är tillgänglig för personen som lånar ut tillgångarna.

Värdet på ränteintäkterna motsvarar marknadsvärdet på den krypto som betalats ut i ränta.

Kapitel 6

Skatt vid inkomst av tjänst

Om du har fått kryptovaluta som betalning för en utförd tjänst ska detta alltid deklareras. Däremot varierar det hur deklaration ska ske beroende på om det exempelvis sker inom hobbyverksamhet eller näringsverksamhet.

Betalning för produkt eller tjänst

Har du exempelvis en E-butik som tar emot bitcoin som betalningsmedel behöver dessa transaktioner bokföras. Vid varje transaktion bokförs försäljning för det värde i Bitcoin som betalningar sker på. Då Bitcoin inte är ”lagerprodukt” i denna verksamhet kommer det klassas som att du gör egna uttag på exakt samma belopp vid dessa transaktioner.

Värdeförändring är inkomst av kapital

När dessa bitcoin sedan säljs räknas anskaffningsbeloppet till den summa som bokfördes av företaget. Har värdet ändrats sedan dess kan därmed kapitalvinst eller kapitalförlust uppstå, vilket anges på blankett K4.

Skatt vid mining – oftast hobbyverksamhet

Skatteverket anger att inkomster från mining normalt sett beskattas som hobbyverksamhet. Läs mer om definitionen av hobbyverksamhet på Skatteverket.se. Inkomsten ska därmed deklareras på blankett T2 (SKV 2051).  

Det förekommer däremot tillfällen då Skatteverket anser att mining skett i så stor omfattning att det klassas som näringsverksamhet. Därmed ställs både krav på bokföringsskyldighet, bolagsskatt m.m.

Näringsverksamhet vid handel

Det är viktigt att vara införstådd med när inkomsten ska deklareras som inkomst av kapital (K4), hobbyverksamhet (T2) eller näringsverksamhet. I ett par uppmärksammade fall har Skatteverket ansett att personer som utfört omfattande handel med kryptovalutor har gjort detta i form av näringsverksamhet. Detta medan personerna anser att de handlat som privatperson och därmed bara ska uppge handel på en K4-blankett. 

Ett exempel är fallet med Linus Dunkers vars kamp mot Skatteverket kan läsas om i boken ”De kallar honom Bitcoinmiljonären”. Det slutade med att Linus blev dömd till 1 år och 2 månaders fängelse för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott.

Ett annat exempel är en 24-åring som år 2017 köpte och sålde bitcoin för 4,7 miljoner och där domstolen fastställde, år 2024, att detta har skett i form av näringsverksamhet. En likhet mellan dessa fall är att handel till stor del har skett privatperson till privatperson och alltså inte via en kryptobörs.

Kapitel 7

Då ska du inte betala skatt på krypto

Nedan presenteras några tillfällen då transaktionen inte behöver lyftas upp i deklaration vilket innebär att någon skatt inte behöver betalas. Är du osäker bör du alltid kontakta Skatteverket eller göra en notering under ”Övriga upplysningar”.

Gåva är inte avyttring

Gåva räknas inte som avyttring eftersom du inte fått något tillbaka. Om du exempelvis ger bort 0,1 Bitcoin tar den personen över omkostnadsbeloppet.

Om ingen avyttring skett

Har ingen avyttring skett under det beskattningsbara året ska inte kryptohandeln deklareras. Vad som klassas som avyttring beskrivs i kapitel 1 i denna artikel. Har du däremot fått ränteinkomster alternativt kryptobetalningar inom näringsverksamhet behöver detta deklareras. 

Krypto används som säkerhet för lån

Om exempelvis kryptovalutan Ether används som säkerhet för ett lån räknas detta inte som avyttring. Detta förutsatt att denna Ether är låst så länge som belåning sker. Med andra ord ska inte dessa Ether kunna användas av en tredjepart under låneperioden. 

När lånet återbetalas kommer denna summa i Ether att återbetalas till kryptoplånboken. Varken transaktionen som skapar belåning, eller avslutar belåningen, behöver tas upp i deklarationen. Detta grundas på att du hela tiden är ägare av tillgången. 

Räntekostnad

Vid belåning uppstår oftast räntekostnad. Denna kostnad betalas i regel i samband med att lånesumman återbetalas. Räntekostnaden kan lyftas upp i deklarationen vid punkt 8.1. Kostnaden beräknas i detta fall på aktuella marknadsvärdet på den kryptovaluta som betalas i ränta. 

Du har tappat bort dina privata nycklar

Om du tappat bort lösenord, seedphrase, privata nycklar eller liknande har du inte rätt att göra något förlustavdrag. Därmed ska förlusten inte heller lyftas upp i deklarationen och påverka din framtida skatt. 

Hackerattack eller stöld

Även vid hackerattacker eller andra stölder, som innebär förlust av kryptoinnehav, finns inte möjlighet att göra avdrag för förlust. 

Staking

Staking är inte avyttring. Detta eftersom ingen annan tar över kryptovalutan och kan använda den till andra syften. Staking innebär bara att din kryptovaluta är låst inom en viss period, vilket oftast sker via decentraliserade smarta kontrakt. Om du däremot får belöning för staking så ska denna inkomst deklareras. Se kapitel 5 ”Skatt på krypto vid ränteinkomster”.

Kapitel 7

Så använder du ”Öppet yrkande”

Ett öppet yrkande är en förklaring till ett specifikt skatteavdrag som anges på inkomstdeklarationen. Det anges i rutan ”Övriga upplysningar”. 

Öppet yrkande kan exempelvis användas när osäkerhet finns kring om ett avdrag får ske eller inte. Genom att förklara hur du resonerar kring avdraget är du transparent mot Skatteverket hur du tänker. Det är sedan upp till Skatteverket att godkänna eller avslå detta yrkande.

Under ”Övriga upplysningar” kan du även ange om du exempelvis använt externa deklarationstjänster för kryptohandel, exempelvis Divly eller Koinly.

Vanliga frågor om svar om skatt på krypto