TON är en layer1-blockkedja. Det innebär att den är byggd från grunden och inte är beroende av någon annan blockkedjas infrastruktur. Blockkedjan kan liknas med ett ”öppet internet” där interaktion kan ske mellan användarna och appar kan publiceras och användas. Nedan beskrivs tre av hörnstenarna i blockkedjans funktioner.
Smarta kontrakt och applikationer
På TON kan smarta kontrakt och dAppar publiceras. Dessa kan sedan användare interagera med och ta del av olika tjänster och funktioner. Några exempel på dAppar på blockkedjan TON är:
- Fragment – Köp och sälj användarnamn på Telegram
- Tap Fantasy – MMORPG-spel med play to earn funktion
- Metafork – Microbloggningsportal
- TON Notify Bot – Få notis vid varje transaktion som sker från valfri adress
- Mono – Skapa egen E-butik på Telegram med TON som betalningsmedel
Som visas ovan är det ett brett utbud av funktioner som kan nås via de dAppar som finns tillgängliga på blockkedjan. De flesta nås även enkelt bara genom att ha ett Telegramkonto och en plånbok aktiverad.
Proof of Stake och validatorer på The Open Network
TON använder Proof of Stake vilket innebär att varje validator på TONs blockkedjan måste låsa minst 300 000 Toncoin för att kunna validera och godkänna transaktioner.
För detta arbete få dessa validerare del av de avgifter som användarna betalar vid transaktioner. Vid felaktigt utfört arbete kan däremot delar av de Toncoin som är i staking förloras. Validatorerna får även del av de nya coins som skapas via en inbyggd inflation på 0,5 % per år.
Staking är även möjligt för de som inte vill agera validator. I detta fall ”delegeras” styrkan av de TON som låses till en validator som därmed får större röstningstyrka. Om validatorn tjänar TON för utfört arbete kommer alla som delegerar dit få del av avkastningen.
TON DNS och TON Storage
TON DNS lanserades av TON Foundation i juni 2022. Därmed kan domännamn med ändelsen ”.ton” köpas, säljas och användas. Att äga ett domännamn innebär även att plånboksadressen kan kopplas till domännamnet varpå adressen blir betydligt lättare att komma ihåg.
Ett annat stort projekt är TON Storage som är en decentraliserad väg för att spara filer. Det kan liknas med BitTorrent men uppbyggt på en blockkedja.
Historia och framtid för TON – Telegrams kryptovaluta
Blockkedjan TON (The Open Network) hette från början Telegram Open Network och var ett projekt som påbörjades av Nikolai Durov, grundaren av appen Telegram. Tanken var att använda blockkedjan, och kryptovalutan ”Gram” på Telegram men projektet stoppades 2020. Detta efter amerikanska regulatoriska problem.
Den centraliserade utvecklingen lades visserligen ner med flera utvecklare tog över idén och arbetade fram en decentraliserad blockkedja som i flera funktioner kan implementeras mot Telegram. Blockkedjan fick namnet The Open Network (TON) och kryptovalutan Toncoin (TON).
Faktorer som kan påverka framtiden
Tre faktorer som kan påverka framtiden för ”Telegrams” kryptovaluta är:
Telegrams utveckling
Telegrams kryptovaluta är starkt knuten till utvecklingen av meddelandetjänsten Telegram. Även om blockkedjan TON är decentraliserad och kan integreras med utan Telegram så förknippas den främst med denna app.
Detta förhållande visade sig tydligt när Telegrams grundare, Pavel Durov, arresterades i Frankrike, sommaren 2024, varpå Toncoin föll över 20% i värde.
Tekniskt hållbar
Under hösten 2024 uppstod två större tekniska avbrott på blockkedjan. Detta efter lansering av DOGS, en token som hanteras på blockkedjan och som distribuerades till samtliga Telegramanvändare via en airdrop. Skeptiker påpekade då att kedjan inte verkade kunna hantera så många transaktioner som det presenterades. Men även exempelvis Solana har haft liknande problem, inte minst i början av blockkedjans livstid.
Enkla betalningslösningar
En stor framgångsfaktor för Toncoin är att kryptovaluta så enkelt kan hanteras via en plånbok som nås via Telegram. Dessutom finns det dAppar som gör det enkelt att skapa ”E-butiker” på blockkedjan. De butiker som vill ta emot Toncoin i betalning kan göra det lätt via funktionen Wallet Pay. Den tekniska infrastrukturen för enkel betalning mellan användarna finns alltså redan på plats och byggs ut löpande.
